Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om det nationella provet i engelska, samt hur dessa lärare arbetar med provet för att kunna hjälpa eleverna att nå sina kursmål. Undersökningsmetoden är kvalitativ då vi intervjuat fyra lärare i engelska på en högstadieskola. Intervjufrågorna har innefattat allt från hur lärare arbetar med det nationella provet och hur de ser på provet, till hur målen med det nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen är att det nationella provet underlättar lärarnas arbete. Lärarna anser även att provet fungerar som ett bra stöd då de ska betygsätta eleverna.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt..

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2, Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre. Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera.

I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

SyfteVårt syfte är att undersöka vad matematiklärare i grundskolans senare år anser om betydelsen av det nationella matematikprovets påverkan när det gäller deras undervisningsplanering. För att få klarhet i syftet så innefattar undersökningen tre frågeställningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven påverkar lärarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sådan påverkan och hur elevernas matematiska förståelse påverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med åtta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt där frågorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lärarna undervisar samtliga på högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPå en öppen fråga om vad som påverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nämner ingen det nationella provet.

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

Syftet med vår undersökning är att studera lärares syn på det nyligen införda nationella provet i matematik för årskurs tre.  För att göra detta har vi utgått från skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar på tre områden vilka är hur lärarna upplever införandet av provet, om provet fått någon effekt på undervisningen samt om provet leder till en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lärares synvinkel.På grund av studiens begränsade storlek i tid har vi avgränsat oss till ett mindre område inom matematiken som blev geometriområdet. Med tanke på våra frågeställningar är det ofrånkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fått på de intervjuade lärarnas arbete.

Studiens syfte är att studera det nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd.